30 miljarder funderingar?!

Vad är det ekonomiska värdet på sedan länge införskaffade vapen?

  • Det inköpsvärde det en gång hade?
  • Det avskrivna värdet i böckerna?
  • Ersättningskostnaden för detsamma, som inte finns, för troligen är det modernare, dvs har en längre återstående livslängd och har bättre prestanda.
  • Värdet på strax utgången bäst före datum (ammunition)? Elektronik, gamla hot ersatta av nya med nya krav?

    Det rimliga svaret borde vara kostnaden för det som skall ersättas, vilket inte tycks gälla enl. vad man hör på nyheterna. Bara två års inflation blir betydande summor. Ex en Leopard kostade en fjärdedel mot en ny idag alla värdeförskjutningar obeaktat.

Så – är en stridsvagn en sparbössa alt. investeringsobjekt eller en kostnad?

Orbán i hörnet

Efter alla anklagelser mot oss och med ett ökat tryck från alla andra i NATO inser han möjligen att han kommer få backa utan att han fått annat än ovett. Men – det kan han ju inte säga till ungrarna så han påstår att han har rätat ut en massa skiljaktigheter som han hoppas han inte behöver påvisa för allmänheten. Hade hellre sett att han åkte ur NATO, för vad bidrar han med? Problem!! Överallt!! Hela tiden!!

Hur resonerar man i Regeringen och EU?

I minst dryga året har Europas brist på artilleriammunition varit känd och diskuterats.
Ukraina har lovats men kommer inte få den mängd som utlovats i tid, vilket kraftigt försvagar deras möjligheter att hålla emot Rysslands bombardemang.
Europas produktionskapacitet utgör 10% av vad Ryssland skjuter iväg så gapet är enormt. Dessutom är alla lager i Europa farligt låga.
Då kommer det ett förslag från Sverige om att bygga ut vår inhemska produktion med statens stöd rejält men ändå långt från behovet, men bara om EU någon gång innan vårkanten går med på att även de bidrar med en stor andel av kostnaden. Annars blir det inget alls! Problemet borta?!

Reflektion: Problemet kvarstår och växer.

EUs arbetstakt är inte vad ett krig kräver. Det är nu upp till byråkraterna att bevisa att de kan hantera läget. I krig kan man behöva ta beslut på stående fot, inte vid nästa ”årsmöte”.

Och om det inte blir några EU-bidrag? Att göra ingenting är knappast ett val. Men klocka tickar varje dag.

Risk och Riskbedömning

Vi hör om Putins avsikter och andras tidsbedömning när det skulle kunna drabba andra än Ukraina.
Tyskland tar rätt god tid på sig, Baltstaterna lite mindre och Polen minst. Polen har skäl att vara ett trovärdigt vittne här med sin historia och gräns mot fienden. Men Sverige gör sig ingen större brådska.

Vi skall in i NATO, som kommer att skydda oss, med eller utan Trump… En fråga som inte ens NATO har beslutsförmåga i och inte verkar förstå frågan ens.

Hur mycket tolkningsutrymme finns det i ”Putin får inte vinna” utsägelsen för att dra ut på vår planerade expansion av försvaret till över tio år från nu?
VI har lyxen just nu av att Ukraina tar vår strid, men om de inte orkar mer? Vi bränner vår respit, för vilket större skäl än att klara en skarp konflikt?

Om NATO inte gör sitt jobb kan vi inte sitta och bara vänta, vi skall värna våra gränser.
Vårt försvar agerar fullt ut som att vi kommer med strax. Om sant skulle vi redan vara med – och det är vi INTE. Vi borde deklarera att vi planerar som icke medlem tills vi är medlem.

”Hur stor är risken för ett krig?” 37%? eller 49%?
Är det en vettig fråga? Vid 37 gör vi så mycket (lite) och vid 49 gör vi så här mycket.
Finns risken skall vi göra vad vi kan för att det inte skall ske eller att vi klarar det på bästa sätt säger jag. Och – det är definitivt möjligt, dvs mer än noll %. Visserligen en nyhet för de flesta som bestämmer och dess väljare – men det ändrar inte på sakens tillstånd.

Katter utan klös.
Leoparderna står still i Ukraina för Tyskland kan inte leverera reservdelar, de har slutat göra dem! Det är NATOs ryggrad. Jag hoppas att man starkt överväger CV120 från Hägglunds vid ersättning av stridsvagnarna. Nya Leoparderna är mer som elefanter, vad ett sådant djur kan heta, CV120 som modell S i viktklass och nytänk.

Ett svårt problem.
Hur tänker man agera om vi inte är med och NATO behöver vårt territorium för att stödja Finland och Baltikum? Kommer det göra någon skillnad? Jag är väldigt nyfiken på det.

Vindkraft idag: 3,7 % bidrag.

När vi behöver det som mest!

Vattenkraft 58,8%,
Kärnkraft 30%.

Till de som hävdar att vi inte har energibrist – vad har vi för nytta av ett överskott i juli just nu? Den argumentationen är irrelevant och djupt oärlig. De som hävdar det bör koppla bort sitt nät tills effekten räcker, viket är det som har någon betydelse.

En politiker som fått klarsyn.

https://www.dn.se/debatt/europa-maste-mota-putins-hot-med-krigsproduktion/

Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld.
”Sverige bör tillsammans med andra länder, i en takt som om vi själva vore angripna, snabbstarta den produktion och de leveranser av ammunition som är en livsavgörande förutsättning för de ukrainska förbandens förmåga. Den svenska staten bör ge försvarsindustrin garantier för att ställa om produktionen till de långsiktigt ut­hålliga och högre nivåer som krävs för att möta hotet.”

En politiker som förstår vad utfästelsen ”Putin får inte vinna” innebär. Men en räcker inte, och dessutom före detta!

Nuvarande försvarsministern hävdade att fabriker i statens regi tog man beslut om på tidigt 2000-tal att sluta med, och det tänker vi inte ändra på. Fastän alla beslut på den tiden i dessa frågor var FEL. Han drar dock rätt slutsats att våra beställda och redan befintliga haubitsar inte är mycket värda om vi inte har ammunition till dem. Det är vackert så.

Även Aftonbladets Anders Lindberg kommer till samma slutsats i sin ledare den 6 jan. Vi ansvarar först för vårt eget försvar, och kommer vara de första som möter konflikten i verkligheten. Försvaret har påstått att de inte går att göra uppbyggnaden snabbare än långsamt. Så vad händer då om krigets verklighet möter oss i morgon? Konstaterar vi att det sket sig igen. ”Sorry väljare, ni valde fel korkskallar!” Leveranstiderna är med nuvarande produktionskapacitet långt bortom ett nederlag i inte bara det värsta scenariot. Sverige bör bygga ut för svensk vapenproduktion till svenskt försvar av det vi behöver nu. Orbán och Erdogan kommer inte att ge upp sitt förräderi och vi kommer inte in i NATO förrän spelplanen förändras. När skall Stoltenberg inse det. Han har pantat sin heder ett otal gånger numera och fortsätter.

Jag upprepar mig här

NATO har extra problem med vissa medlemmar och dit vill vi!?

NATO 1.0 är dysfunktionellt och behöver några nya stadgar. Även om Kalkonernas rike släpper in oss någon gång i framtiden kommer Orbán inte göra det förrän det svider rejält för honom.

Vi borde avbryta vår ansökan tills det skapats ett NATO 2.0 med dessa stadgar.

Och ärligt talat har NATO långt mer nytta av oss än vi av dem.

När det gäller hänger vi inte med.

I start 2 år har man haft siffrorna för att kunna bedöma hur våra lager på ammunition inte fyller sitt syfte, varken för oss eller för att ge till Ukraina. Och den lösning som måste till har man inte kunnat enats om än idag. Det säger allt om hur effektivt Europas och Sveriges försvar är och skulle vara i ett skarpt läge.

Skall man bli imponerad av strukturernas dådkraft inom EU-nationerna, EU och NATO?

Lösningen demonstrerades redan i början av andra världskriget i USA av dansken Bill Knudsen, som även där hade de flesta mot sig men visade att han hade rätt. Han förstod, andra satt fast i sina önskningar eller idelogier.
”Freedom’s Forge” av Arthur Herman. ISBN978-1-4000-6964-4. En bok full av fantastiska mänskliga historier och lärdomar.

Svårt att lära??

Ledare uppmanar Putin till en det ena en det andra, Ledare kommer med sin övertygelse om att Erdogan senast då kommer göra det, och utrikesministern säger att han utgår från att löften kommer hållas.
ALLT har löjets skimmer över sig. Dessa ”herrar” har en kalkyl över egennytta utan något i den andra vågskålen i form av konsekvenser.

EU’s vapenleveranser är för lite och för sent utan att inse att de skulle behövt mycket snabbt startat produktion som matchar behoven. Hur tänkte man? Och hur har man tänkt att ett eget akut behov skulle täckas när det tar flera år att expandera produktion? HUR tänker man?
Får inte Ukraina det som behövs är allt bortkastat, av snålhet och oförstånd!

Turkiet – har inte i gemenskapen NATO att göra. Punkt! Efter senaste avslöjandet om leveranser till Ryssland är rimligen F16 ännu längre bort och vi i NATO 1.0 följer med.

Orban är musen som fick lite luft i lungorna. Inte en EU-krona till dem till att börja med, sedan får NATO behandla dem som Turkiet.

Och eftersom allt detta inte kommer att ske vad det ser ut får vi laga efter läge, förstärk försvaret maximalt under de närmaste åren, deklarera att vi planerar utefter att NATO inte kan lösa sina interna problem. Med tanke på att många NATO-länders arsenaler visat sig vara obefintliga eller obrukbara finns det flera bottnar i detta.

Vem i hela NATO kommer att hjälpa dessa två länder?? Och vem räknar med att få hjälp??