John W Hemlins var ett företag med en historia i svensk mekanisk kultur som utvecklades till att serva den grafiska branschen. Detta var innan Macintosh och Windows gjorde det typografiska hantverket tillgängligt för var och en.
Nästan 30 +10 år med en personalstiftelse
John W Hemlins AB finns inte mer, men varje år träffas de som var anställda i januari 1980 till den årliga Hemlinsfesten. Detta startades tack vare donationen som Siv och Bertil Carlberg gjorde när de sålde företaget till Bürmann-Tetherode, en Holländsk koncern liknande Esselte i Sverige. Dessa pengar är dock uppätna vid det här laget. Först införskaffades en stuga i Sälenområdet som vi fick nyttja efter de skatteregler som utvecklades med åren och så med tiden startade vi den traditionen att ha en middag varje år när det blev uppenbart att gruppen kommer att splittras av tidens förändringar och företagets upplösning. När pengarna som inte användes till stugan var uppätna såldes stugan och så åt vi upp den också. Det var vi klara med 2010 då kärnkraften skulle vara avvecklad och livet rätt mörkt möjligen. Därefter står vi för kostnaderna själva.
Från början var vi ett sjuttiotal som kom till middagarna och numera (2018) kan vi bli ett trettiotal som fortfarande står på benen och har trevligt tillsammans. Det inbegriper folk från Malmö i söder till Östersund i norr och Oslo och Göteborg i väster.
På texten som ligger för er finns lite historia om företaget och dess anställda och texten som beskriver tiden fram till 1979 är i tagen från en presentationsfolder som togs fram på slutet av 70-talet och därefter är det från mitt minne och med lite samtal med andra samt visst tryckt material som jag sparat.
Välkommen!
Företagets epoker kan markeras av de olika adresserna för företaget.
• Norra Smedjegatan 9, 1919 — 1924
• Malmskillnadsgatan 34B , 1924 — 1959
• Brännkyrkagatan 66, 1959 — 1963
• Årsta Skolgränd 10, 1963 — 1978
• Vita Liljans Väg 16-20, 1978 — 1983
• Lastbilsvägen 6 i Häggvik, 1983 — 1986
Historien kring företaget
JOHN W. HEMLINS AB
Norra Smedjegatan 9, 1919 — 1924
Verksamheten började i en tvårummare på Norra Smedjegatan 9 över gården
John W. Hemlins Mekaniska Verkstad startade i en vrå i den 2-rummare som John W. med hustru Anna och dottern Karin hyrde på Norra Smedjegatan 9 ög.
Sättmaskinsmontören John Hemlins målsättning var att stå de tryckerier och
tidningar som sedan ett 10-tal år inskaffat sättmaskiner, till tjänst med råd,
reparationer och delar.
Bröderna Erik och Oskar blev ganska snart hans medarbetare och verkade i
firman till i början av 60-talet. En annan trotjänare, Waldemar Johanson,
började också 1919 som lärling och lämnade företaget med pension 1967.
Den femte av de anställda, som också var med och flyttade till Malmskillnadsgatan,
var Göta Berg, sedemera maskinskättarbas på Dagens Nyheter.
Malmskillnadsgatan 34B , 1924 — 1959
Här tog rörelsen fart på allvar och utvidgning skedde i takt med att John W. övertog lokaler efter firmor som blivit trångbodda. 1928 hade J. W. H. 12 anställda och samma år påbörjades samarbete med Radiumhemmets fysiker för framtagning av skyddsapparatur för radiumstrålning. Men sättmaskinsdelar samt del- och helrenovering av sättmaskiner var och blev huvudsysselsättningen. En grupp resemontörer med broder Oskar i spetsen kompletterade verksamheten.
Under andra världskriget steg antalet anställda till över 30 och kulminerade vid Metallarbetarstrejken då J. W. H. hade över 40 anställda på en yta mindre än 300 m2.
Efter 1946 var det väl bara bröderna Hemlins ålder och medfödda försiktighet som gjorde att företaget blev kvar på Malmskillnadsgatan. 1956 blev det klart att större delen av Norrmalm skulle rivas före 1960. John W. kunde inte förlika sig med tanken att flytta och behövde aldrig uppleva det heller. Hans frånfälle i maj 1958 föranledde svärsonen kapten Sune Roman att utbjuda rörelsen till försäljning.
Köpare som stod i kö fanns inte p. g. a. lågkonjunktur och förestående flyttning. En man som var ledig och intresserad av att få något att taga itu med visade sig vara Bertil Carlberg som var villig att övertaga firman (eller AB som det nu var efter 1948) på prov under augusti månad 1958 och på den vägen är det även i skrivande stund (1979).
Brännkyrkagatan 66, 1959 — 1963
Vår hyresvärd Stockholm Stad hade köpt den delvis brunna och nu helt utrymda Wicanders Korkfabrik i brinken på Brännkyrkogatans högsta punkt. Där fick vi en bra lokal i två plan om sammanlagt 520 m2 uppsnyggad och inredd enligt våra önskemål.
Holger Hemlin och Karl Hellenberg övertog nu teknik respektive arbetsledning efter den äldre generationen som trädde i pension. I samband med flyttningen skedde en avsevärd upprustning av maskinparken, så att vår ”fina” finmekaniska verkstad blev mer universell och beredd att konkurrera om udda legoarbeten och verktygsutrustning till industrin. Under de fyra åren fick vi också in lämpliga arbeten från Atomenergi – Järnhs Elektriska – Elema m. fl. som tillsammans med en fortsatt och ökad tillverkning av sättmaskindelar medförde att vi kunde nyanställa 8 personer.
Redan 1961 började Stockholm Stad tala om utrymning under 1963 och vi blev rekommenderade att kontakta BGB, en byggmästare som projekterade Årsta Hantverksby vid Sockenvägen. Vi bestämde oss för en förstklassig lokal med lämplig belägenhet för vårt ändamål på nedre våningen Årsta Skolgränd 10.
Årsta Skolgränd 10, 1963 — 1978
De 780 m2 som vi nu förfogade över kom efter hand att utnyttjas helt och fullt. Under perioden 1965 till 1970 omformades företaget till ett försäljningsbolag med en skarp och tydlig serviceprofil. Under dessa år pensionerades flera av de äldre yrkesarbetarna med bl. a. svarvaren Werner Lindström och maskinarbetaren Waldemar Johanson som tillsammans hade nära 90 år i firmans tjänst.
Vi fick under denna tidsperiod tre betydelsefulla agenturer: Daniela Menta. Milano – Star Part Co. USA – Datek Systems Ltd. London. Dessa tre kompletterade varandra just i skarven mellan varm- och kallsatstekniken. Strax före kallsatsteknikens definitiva genombrott 1969 erhöll vi efter besök och underhandlingar hos Compugraphic Corp. i USA uppdraget att marknadsföra deras produkter i Sverige. De första maskinerna installerades i medio av oktober 1970 på tidningen ”BÃRGSLAGSBLADET” i Köping.
I och med att John Martinsen 1973 tillträdde befattningen såsom säljledare kunde en modern och effektiv marknadsföring av Cg:s fotosatssystem byggas upp. Jämsides med denna utveckling såg Holger Hemlin och Sven-Åke Andersson till att teknik och service anpassades och höll jämna steg med marknadsföringen.
När vi i oktober 1975 ”invigde” våra ”nya” utställningslokaler i Årsta Skolgränd 4 var det ett nöje konstatera att den 250:e CompuGraphic-fotosättern installerades i landet och vår prognos från 1970 inte kommit på skam. Trots utbyggnaden kändes vår ”stuga” på Årsta trång redan 1977 och Bertil Carlberg gick till aktion för att finna en lösning av lokalfrågan på längre sikt (år 2000 — 2010). Han hade turen att finna en välbelägen och relativt nybyggd ”Canon”-fastighet i Bredäng dit vi flyttade i oktober 1978.
Denna adressen, Årsta skolgränd, revs 2018 för att ge plats åt nya bostadshus. Adressen är numera granne med Årstaberg Pendeltågsstation och Tvärbanan med samma hållplats, och hela områden blir en förlängning av Årstadal och Liljeholmen som är allt annat än det industriområden det var en gång. Så här såg det ut i juli 2019.
Vita Liljans Väg 16-20, tidigare Canons Svenska huvudkontor, 1978 — 1983
Denna fastigheten, som ligger strax ovanför Bredängs Centrum, dök upp mitt i funderingarna på att hitta en lämplig lokal när ledning var över till Compugraphic i USA för att förhandla. Vid något tillfälle överhör de några andras samtal och får klart för sig att Canons lokal skulle bli ledig. Cannon byggde ett stort hus utmed motorvägen skulle det visa sig. Och vi fick till slut flytta in i deras fina hus.
Närmast granne med fastigheten är mysiga Mälarhöjden med sina mycket smala vägar i ett område som stupar brant ned mot Mälarens vattenspegel. Där finns också ett gammalt välrenomérat café/restaurang som heter Lyran. Många kulturpersonligheter har känns sig välkomna där och så även Kungen Oscar II. Platsen, men ej huset, har en koppling till Bellman som brukade komma hit på sin tid.
Under denna tiden säljs bolaget till den Holländska koncernen Bührman Tetterode (BT) och vi får en ny VD som med tiden genomför köpet av företaget Vilhelm Johnsen AB. BT ägde redan när vi köptes företaget Wesskon, som mest sålde förbrukningsartiklar till boktryckerier inom den grafiska industrin och Vilhelm Johnsen AB sålde både fyrfärgscanners från Crosfield och en del tryckpressar från Koenig & Bauer och annan tyngre utrustning som ex. skärmaskiner.
Nu var vi långt fler än vi rymdes i någon av de lokaler som fanns så en flytt blev naturlig. V J fanns i Solna och JWH i Bredäng så frågan var norr eller söder? Det blev norr och Häggvik. Vi flyttar in i en nybyggd lokal som görs färdig efter våra önskemål.
Någon stans här får vi orsak att anpassa företagets namn för att spegla de tre företagen, och det blev närmast en bokstavslek. J W Hemlins, Wesskon och Vilhem Johnsen – J W V och H överallt. Så från J W. Hemlins till VJ-Hemlins blev det.
Under denna tid försvinner den för Hemlins i början viktiga agenturen Datek som köps upp av Linotype (UK) och snart integreras bort. I stället kommer Hendrix (USA) in vilket rätt snart blir Hastech.
Vi får även en agentur från CPT som säljer ordbehandlingssystem som gjorde vad Xerox och IBM reda gjorde men med vid denna tid möjligen unika varianten av en vit skärm med svart text i stället för det omvända, eller snarare orange eller grön text på svart botten.
Lastbilsvägen 6 i Häggvik, 1983 — 1986
Hit flyttar vi till då nybyggda huset som var ensamt på toppen av Lastbilsvägen. Så är det inte nu. Detta var ett språng för många av oss som hade våra liv centrerade kring söderförorter och med ständiga reparationer av Essingeleden.
Vi satt nu i ett hus med stort höglager, finmekanisk verkstad, elektronisk serviceverkstad, demonstrationsytor för avancerade datasystem i kontrollerad datormiljö, utbildningslokaler och kontorsytor till alla anställda. Och egna parkeringsplatser inte att förglömma. Tiden präglades av mycket stora avancemang på tekniken för text och bildbehandling. Trycksidan skulle komma efter men då var företaget upplöst. Vi levde mitt i elektronikens och datorernas intåg i vardagen under denna tid. Mac och PC introducerades men innan dess hade vi datorer med föregångarnas CPM och leverantörsspecifika datorlösningar.
Nu hade vi flera mycket erkända agenturer på prepress och press, dvs text och bildbehandling innan tryck, tryckpressar och efterbehandling, tryckplåt och film och tusen artiklar där emellan.
Hemlins viktigare agenturer under denna period
Compugraphic Corp, Wilmington, Mass. USA. – Fotosättsystem, OCR-läsare, inskrivnings/redigeringssystem (wikipedia >>) RIP
Hendrix/Hastech Corp, Manchester NH, USA. – Textbehandlingssystem för inskrivning, ombrytning och layout för tidning och civiltryckproduktion. RIP
Crosfield Ltd. London UK. – Färgscannersystem (se mer under jobben ) RIP
Cromaline ”prepress proofing” av färgtryck, eller kontroll av färgerna innan man har tryckt bilden på papper.
ECRM, MA, USA – Autokon 8400 som var ett ”dagsljusmörkrum” för inscanning av bild, förvandling, utskrift.
Eskofot / Purup AS, Danmark – framkallare för dagsljusförhållanden.
(wikipedia >>)
Koenig & Bauer, Würzburg, Tyskland – Tryckpressar (wikipedia >>) (https://www.koenig-bauer.com/en/) och faktiskt tryck utan press numera.
Polychrom offsetplåt
Agfa, fotopapper och film till fotosättarna
Polar, Hofheim, Frankfurt Am Main – Skärmaskiner >> https://www.polar-mohr.com/en/history/112538.html
CPT Corporation, Minneapolis, USA, – Textbehandlingssystem (wikipedia >>) RIP
Lite tryckt material från mycket länge sedan och lite närmare nutid med två maskiner ger lite perspektiv på utvecklingen.
  In real life – nåja på museum utanför Boston |
 Snellpress … jag det finns ju snälltåg. |
||
 Hastechs tidningssystem från mitten av 1980-taler.Öppnar en pdf på 16 sidor och 190Mb |
 Ett återtryck av en produktpresentation tryckt1851 men beskriver maskiner från början av 1800-talet av Koenig & Bauer. Öppnar en pdf på 16 sidor och 145Mb |
||
 |
|
||
| Compugraphic, i detta fallet en Editwriter som är en stegvis bokstavsexponerande maskin. Detta markerar slutfasen av denna tekniken här. | Crosfield färgscanner – används för att kunna trycka bilder med hjälp av olika raster (prickarna vanligtvis). Färgprickarna får inte täcka varandra och skall inte skapa moarémönster. |
Detta är skrivet 1918, Världskriget är på väg att ta slut och antagligen är det brist på allt så Vilhem Johnsen gör en insats för att omdisponera den utrustning som finns i Sverige för största möjliga nytta – och lite förtjänst kan man hoppas.
Och sedan då?
I början av 80-talet kände ägaren att det började bli för stora krav på ekonomiska muskler för att han skulle kunna fortsätta utveckla företaget, så det blev sålt till den Hollänska koncernen Bürman Tetterode. I samband med detta sattes det av en större summa till en personalstiftelse. Efter några års funderande föddes idén om en årlig fest för alla som var anställda vid övertagandet. Företaget Hemlins skulle brytas sönder och vi skulle skingras så en årlig orsak att mötas var en trevlig tanke. Stiftelsen skulle enligt urkunden finnas till år 2010, lagom till att Sverige skulle släckas ned tillsammans med kärnkraften. Så vi har haft en betald fest fram till 2010 och därefter betalar vi för oss själva. Det är detta som vi för allas allt sämre komihåg av ”när var det?” håller lite ordning på nedan.
Ca 1985 hade Agfa köpt Compugraphic och Crosfield hade ju stora planer på att skapa det totalintegrerade tidningssystemet med hjälp av uppköpta företagen Muirhead Ltd (UK), CSI (USA) och Hastech. Samtidigt ville man sköta affärerna i egen regi. Detta var dock att ta sig vatten över huvudet.
Teknikutvecklingen och prisutvecklingen satte nerverna på prov hos alla men de startade försäjning och service i egen regi hur som. Organisationen haltade dock betänkligt redan från början med fjärrstyrning från London där problemen med produktion och byggande av en ny organisation med halva styrkan på andra sidan Atlanten uppenbarade sig.
Agfa omvärder nu situationen av marknadsutvecklingen och beslöt att de skulle ta hand om Compugraphic själva, och så blev det i mitten av 1986. Det fanns andra delar kvar som såldes till företaget Schnidler som levererade bl.a förbrukningsmaterial till den grafiska industrin och återstående delen tryckpressar togs upp av ett nystartat företag. Företaget Hemlins parkerades och alla anställda hade en ny arbetsgivare eller för några pressmontörer en egen verksamhet. Den mekaniska verkstaden fortsatte en stund till men där var alla nära pensionsåldern.
Festerna
2022: Villaggio Skeppargatan (12 nov)
2021: Ardbeg Embassy Västerlånggatan (13 nov)
2020: inställd p.g.a Covid-19
2019: Östra Stations Järnvägsrestaurang (16 nov)
2018: Ardbeg Embassy Västerlånggatan (17 nov)
2017: Östra Stations Järnvägsrestaurang (18 nov)
2016: Östra Stations Järnvägsrestaurang (19 nov)
2015: Östra Stations Järnvägsrestaurang (14 nov)
2014: Greken på Hörnet vid Tjärhovsgatan (25 okt)
2013: Rest. Arizona på Karlbergsvägen 70 (31 aug)
2012: Hellströms bar & rest. Fatbursgatan 1 (1 sept)
2011: Efes Taverna, Brunkebergstorg (27 aug)
2010: var det någon ?(sista betalda middagen)?
2009: Dalanisse på Vikingagatan 7 (nära St Eriksplan), 13 nov (sista betalda middagen)?
2008: Sth Vinkällare (14 nov)
2007: Filmstaden, Solna (16 nov)
2006: Tornvillan, Nacka Strand (9 nov)
2005: Tranebergsstugan, Alvik (14 nov)
2004: En Trappa Ner, Kammakargatan (19 nov)
2003: Lovik, Lidingö (14 nov)
2002: Piperska Muren, Kungsholmen (8 nov)
2001: Estniska huset, Wallingatan (16 nov)
2000: Sjöfartshuset, Skeppbrokajen (10 nov)
1999: Miro, Sundbyberg (19 nov)
1998: Tobias Sergel, Sergels Torg (6 nov)
1997: Tobias Sergel, Sergels Torg
1996: Sidenkällaren, Repslagargatan (8 nov)
1995: Långholmens Värdshus (24 nov)
1994: Sjösidan Konferens- och festbåt (11 nov)
1993: Nybohov, Liljeholmen (8 nov)
1992: Nürnbergshuset, Mariatorget, (9 nov)
1991: Odinsborg, Uppsala (20 sept)
1990: Marité, Prippsbåten (14 sept)
1989: Mälarsalen, Münchenbryggeriet (24 nov)
1988: Smaklöken, Västberga festvåning
1987: Framnäs, söder Trosa
1986: Bolaget, Tegnergatan, antagligen första festen i stiftelsens regi.
1985:
1984:
1983:
1982: Marité?
1981: Framnäs (20 aug)
1979: Operakällaren, Hemlins 60-årsjubileum (20 okt)
1977: Årsta Skolgränd julfest
1976: Ullriksdals värdshus julfest