{"id":100,"date":"2014-11-05T19:14:48","date_gmt":"2014-11-05T20:14:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.femtielva.se\/?page_id=100"},"modified":"2019-03-08T18:48:55","modified_gmt":"2019-03-08T19:48:55","slug":"larandets","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.femtielva.se\/?page_id=100","title":{"rendered":"L\u00e4randets vederm\u00f6dor och insikter ur det"},"content":{"rendered":"<p>Rubriken talar f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Jag ha delat in det som det st\u00e5r i listan h\u00e4runder.<\/p>\n<ul>\n<li>De f\u00f6rsta tjugo \u00e5ren<\/li>\n<li>Lumpen<\/li>\n<li>Introduceras till den grafiska branchen<\/li>\n<li>Lumpen efter lumpen<\/li>\n<li>Tekniken under 70,80 och 90-talet<\/li>\n<li>PC och programvaror genom \u00e5ren<\/li>\n<li>Tekniken p\u00e5 2000 talet hos Ericsson<\/li>\n<li>Spr\u00e5ken<\/li>\n<\/ul>\n<h2>De f\u00f6rsta tjugo \u00e5ren<\/h2>\n<p>Sprungen ur en hantverkarmilj\u00f6 d\u00e4r stoltheten var betydligt st\u00f6rre \u00e4n de ekonomiska m\u00f6jligheterna stod det klart att teknik tillh\u00f6rde framtiden mer \u00e4n gediget hantverk. Jag var fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6rsta \u00e5rskullen i den nya grundskolans h\u00f6gstadium med p\u00e5f\u00f6ljande gymnasielinjer. D\u00e5 jag \u00e4r f\u00f6dd i slutet p\u00e5 \u00e5ret var jag antagligen lite i bakvattnet mot de andra f\u00f6r det gick inte s\u00e5 bra i skolan fram till sexan. Jag bed\u00f6mdes inte klara teoretiska linjer utan r\u00e5ddes att v\u00e4lja de praktiska linjerna. Det ledde till att jag valde s\u00e5 och kom i en klass som f\u00f6rbrukande l\u00e4rare p\u00e5 l\u00f6pande band. Och en h\u00e4ndelse som verkligen ser ut som en \u201ch\u00e4ndelse\u201d intr\u00e4ffade sedan. Min Hemkunskapsl\u00e4rare undrade vad jag gjorde i denna klass. Det ledde till att jag s\u00f6kte och fick g\u00e5 om sjunde klass i en gymnasief\u00f6rberedande inriktning. Och \u2014 det gick pl\u00f6tsligt mycket bra i skolan.<\/p>\n<div id=\"jig1\" class=\"justified-image-grid jig-64f215c186d7f3c9ceba3750b86cce35 jig-preset-global jig-source-nextgen\"><div class=\"jig-clearfix\"><\/div><noscript id=\"jig1-html\" class=\"justified-image-grid-html\" data-lazy-src=\"skiplazyload\" data-src=\"skipunveillazyload\"><ul><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/A\u030aso\u0308-202.JPG\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2FA%CC%8Aso%CC%88-202.JPG&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.JPG\" alt=\"maskinsal p\u00e5 \u00c5s\u00f6\" width=\"345\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">maskinsal p\u00e5 \u00c5s\u00f6<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/a\u030aso\u0308.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2Fa%CC%8Aso%CC%88.jpg&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"Nybyggda \u00c5s\u00f6 -TG II\" width=\"328\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">Nybyggda \u00c5s\u00f6 -TG II<\/p><\/li><\/ul><\/noscript><\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>S\u00e5 det blev den 4-\u00e5riga tekniska linjen p\u00e5 nya fina \u00c5s\u00f6 Gymnasium p\u00e5 S\u00f6der. P\u00e5 den tiden var det inte s\u00e5 m\u00e5nga som gick vidare till KTH, och det gjorde inte jag heller.<\/p>\n<p>Skolperioden p\u00e5 \u00c5s\u00f6 avslutades med att vi blev skolm\u00e4stare i basket och d\u00e4refter \u00e5kte vi i en hyrd midibuss till Danmark f\u00f6r att bes\u00f6ka tv\u00e5 danska f\u00f6retagsstj\u00e4rnor, Br\u00fcel &amp; Kjaer och Bang Olufsen. Det blev lite Zoo, Tivoli och Tuborg ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5ss.<\/p>\n<div id=\"jig2\" class=\"justified-image-grid jig-2e704462d1c4857f06d2be3d692cef66 jig-preset-global jig-source-nextgen\"><div class=\"jig-clearfix\"><\/div><noscript id=\"jig2-html\" class=\"justified-image-grid-html\" data-lazy-src=\"skiplazyload\" data-src=\"skipunveillazyload\"><ul><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/klassG.jpg\" title=\"klassG\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2FklassG.jpg&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"enda klassbilden i gymn.\" width=\"321\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">enda klassbilden i gymn.<br\/>klassG<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/lektion.jpg\" title=\"r\u00f6kning \u00e4r skit - v.s.v\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2Flektion.jpg&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"lektion\" width=\"328\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">lektion<br\/>r\u00f6kning \u00e4r skit - v.s.v<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/murarn.jpg\" title=\"praktik f\u00f6rsta sommaren\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2Fmurarn.jpg&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"murarn\" width=\"328\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">murarn<br\/>praktik f\u00f6rsta sommaren<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/A\u030aso\u0308-28.JPG\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2FA%CC%8Aso%CC%88-28.JPG&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.JPG\" alt=\"tankar i luften\" width=\"345\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">tankar i luften<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/Fika-Djurga\u030ardsbrunn0.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2FFika-Djurga%CC%8Ardsbrunn0.jpg&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"Fika Djurga\u030ardsbrunn0\" width=\"344\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">Fika Djurga\u030ardsbrunn0<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/skolan\/skolresa-3.jpg\" title=\"V\u00e5r l\u00e4rare som jag tr\u00e4ffat senare p\u00e5 Ericsson och i KTH-X\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Fskolan%2Fskolresa-3.jpg&amp;h=230&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"Zoo &amp; lite Tuborg\" width=\"342\" height=\"230\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">Zoo & lite Tuborg<br\/>V\u00e5r l\u00e4rare som jag tr\u00e4ffat senare p\u00e5 Ericsson och i KTH-X<\/p><\/li><\/ul><\/noscript><\/div>\n<p><a title=\"Bilder \u2013 skoltiden\" href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/?page_id=1318\">Fler bilder &gt;&gt;<\/a><\/p>\n<p>Till denna tiden h\u00f6r ocks\u00e5 min tid som postiljon. Jag b\u00f6rjade innan jag var 16, jag tror att jag skulle fylla 15 senare p\u00e5 \u00e5ret n\u00e4r jag b\u00f6rjade p\u00e5 sommarlovet. Jag hade 2,41 kr i timmen minns jag, och vi b\u00f6rjade 6.00 och hade tre turer med utdelning varje vardag och en p\u00e5 l\u00f6rdagar. Kontoret l\u00e5g mitt p\u00e5 s\u00f6der vid Medborgarplatsen, Sth. 4 hette det. Man fick g\u00e5 med en \u00e4ldre brevb\u00e4rare i flera veckor och l\u00e4ra sig hur det gick till. D\u00e4r var jag i \u00f6ver \u00e5tta \u00e5r p\u00e5 lov och l\u00f6rdagar. Det med l\u00f6rdagarna upph\u00f6rde under denna tiden n\u00e5gon g\u00e5ng och 3:e turen likas\u00e5. Det var mycket trappspring och gratistr\u00e4ning. Jag r\u00e4knade ut d\u00e5 att det blev en 600 meter <span style=\"text-decoration: underline;\">spring<\/span>&nbsp; upp\u00e5t varje v\u00e4nda p\u00e5 en av turerna jag hade i flera \u00e5r.&nbsp; Inte undra p\u00e5 att jag var bra p\u00e5 l\u00f6pning. Det var bara s\u00e5 tr\u00e5kigt &#8211; med l\u00f6pningen. Jag hade dessa l\u00f6rdagsjobb \u00e4ven n\u00e4r jag l\u00e5g i lumpen i f\u00f6rst Norrt\u00e4lje och sedan i Visby. Det h\u00f6jde ens ekonomi bra.<\/p>\n<h2>Lumpen<\/h2>\n<p>N\u00e4r det var dags f\u00f6r m\u00f6nstring ville jag f\u00f6rst\u00e5ss v\u00e4lja det som kallades radartekniker, vilket var h\u00f6gt skattat. S\u00e5 blev det inte men jag fick komma till tekniktunga Luftv\u00e4rnet som plutonsbef\u00e4l, och de var ju utrustade med radaranl\u00e4ggningar ocks\u00e5. Det var en hel del teoretisk kunskap d\u00e4r ocks\u00e5 och perioden var alldeles f\u00f6rtr\u00e4fflig, med en k\u00e4nsla av att fylla ett betydelsefullt behov. Detta i en tid av det kallare av kalla tider i Europa.<br \/>\nEtt av det stora n\u00f6jena var att f\u00e5 k\u00f6ra\/kl\u00e4ttra med v\u00e5ra terr\u00e4ngbilar ute i backarna. Det \u00e4r KUL f\u00f6r grabbar \u00e5tminst\u00e5nde. Vid andra tillf\u00e4llen p\u00e5kallades ljus kl\u00e4dsel, men det var \u00e4nd\u00e5 outh\u00e4rdligt varmt. Annars var det prickskytte p\u00e5 r\u00f6rligt m\u00e5l som g\u00e4llde.<\/p>\n<div id=\"jig3\" class=\"justified-image-grid jig-61e06bec3bba20153b1de01999b1c54c jig-preset-1 jig-source-nextgen\"><div class=\"jig-clearfix\"><\/div><noscript id=\"jig3-html\" class=\"justified-image-grid-html\" data-lazy-src=\"skiplazyload\" data-src=\"skipunveillazyload\"><ul><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/lumpen\/abc.jpg\" title=\"abc\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Flumpen%2Fabc.jpg&amp;h=450&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"Ljus kl\u00e4dsel anbefallt\" width=\"314\" height=\"450\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">Ljus kl\u00e4dsel anbefallt<br\/>abc<\/p><\/li><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/lumpen\/lv-kanon1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Flumpen%2Flv-kanon1.jpg&amp;h=450&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"LV-kanon\" width=\"665\" height=\"450\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">LV-kanon<\/p><\/li><\/ul><\/noscript><\/div>\n<p><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/?page_id=1498\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Fler bilder&gt;&gt;<\/a><\/p>\n<p>Men \u2013 efter lumpen var det d\u00e5liga tider f\u00f6r arbetss\u00f6kande. Det tog sin tid innan det blev n\u00e5got napp. S\u00f6kandet str\u00e4ckte sig \u00e4ven d\u00e5 utanf\u00f6r landet till de danska f\u00f6retagen vi bes\u00f6kt, och man kan reflektera \u00f6ver vilken slump det \u00e4r som styr ett liv. Min slump valde 1973 ett litet f\u00f6retag som s\u00e5g ut som en m\u00f6rk halvskitig mekanisk verkstad som f\u00e5tt en liten ny nisch inom den grafiska branschen.<\/p>\n<h2>Introduceras till den grafiska branchen<\/h2>\n<p style=\"text-align: left;\"><a href=\"http:\/\/localhost:8888\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/kast_liggande1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"ngg-singlepic ngg-none alignright\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/typo\/kast_liggande.jpg\" alt=\"kast_liggande\" width=\"251\" height=\"119\"><\/a>H\u00e4r kom jag in i en bransch som anv\u00e4nde Gutenbergs \u00f6ver 300 \u00e5r gamla teknik parallellt med 1900 talets teknik med varmsats, vilket betyder att man gjuter varje rad i sm\u00e4lt metall. Och det nya som var p\u00e5 v\u00e4g in, vilket var byggt med det senaste av elektronik och opto-mekaniska konstruktioner. Senare \u00e4ven med video och Laserteknik. Alltsammans syftande till att med fotografisk teknik skapa bilden av den text som man ville m\u00e5ngfaldiga genom vanligtvis tryckning. Detta \u00e4r samtida med rymdteknikens frammarsch och den elektronikutveckling som skapar f\u00f6rst stora datorer och senare mini och PC datorer. V\u00e5ra maskiner hade datorer innan datorchipet fanns. Det gjordes med diskreta kretsar och vi fick lov att l\u00e4ra oss hur det snurrade runt d\u00e4r inne. I detalj. Det var ju ocks\u00e5 en skola. Och den varade i 10 \u00e5r. En hyggligt grundlig utbildning det med.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><a href=\"ftp:\/\/femtielva.asuscomm.com\/ASUS-2G\/www\/typo.pdf\" rel=\"ftp:\/\/femtielva.asuscomm.com\/ASUS-2G\/doc\/typo.pdf\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-1610 size-medium\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/typo-300x261.jpg\" alt=\"typo\" width=\"300\" height=\"261\" srcset=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/typo-300x261.jpg 300w, https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/typo.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p style=\"text-align: left;\"><strong>Sm\u00e5tt f\u00f6rvirrande om m\u00e5tt i sm\u00e5tt inom typografin<\/strong><\/p>\n<p>Det tog l\u00e5ng tid att f\u00e5 den riktiga och fullst\u00e4ndiga f\u00f6rklaringen till den m\u00e5ttf\u00f6rvirring som r\u00e5dde och skapade en massa f\u00f6rvecklingar under l\u00e5ng tid f\u00f6r oss. Vi s\u00e5lde Engelska och Amerikanska maskiner, d.v.s fr\u00e5n den Anglosaxiska v\u00e4rlden, men vi lever i den v\u00e4steuropeiska traditionen. Det gjorde skillnad.<\/p>\n<p>Skillnaden visade sig i att det var f\u00f6r sladdrig text, eller f\u00f6r stora ordmellanrum, &#8221;floder av vitt&#8221; i texten. Eftersom maskinerna kom fr\u00e5n USA var bokst\u00e4verna 16% mindre \u00e4n det egentligen angavs vara (skillnaden mellan cicero och pica) och d\u00e5 f\u00e5r det plats 16% fler tecken f\u00f6r att fylla den radbredd som angavs i cicero.&nbsp;<\/p>\n<p>Enligt Wikipedia idag ser jag f\u00f6ljande 3 citerade texter och tackar f\u00f6r det \u2013 det tog sin tid kan man s\u00e4ga:<\/p>\n<p>\u201c<strong><em>Fot \u00e4r en l\u00e4ngdenhet<\/em><\/strong> som anv\u00e4nts med varierande definitioner i m\u00e5nga olika m\u00e5ttsystem. Med fot menar man idag engelsk fot (\u201cinternational foot\u201d) som numera \u00e4r definierad som exakt 0,3048 meter. Tidigare var det en liten skillnad mellan Imperial (brittisk) foot, som definierades som en tredjedel av arkivyarden, f\u00f6rvarad i Towern i London. Den gamla US foot \u00e4r direkt relaterad till metersystemet. Den gamla Imperial foot var 0,304 794 49 meter. En fot motsvarar 12 tum om (numera) exakt 0,0254 meter (2,54 centimeter). Den internationella foten fastslogs f\u00f6rst av USA och samv\u00e4ldet p\u00e5 1950-talet, och finns nu definierad i en ISO-standard. Fot anv\u00e4nds fortfarande till exempel f\u00f6r h\u00f6jdangivelser inom internationell luftfart. (F\u00f6r svensk milit\u00e4r luftfart angavs dock tidigare h\u00f6jder enligt metersystemet, men en anpassning till fot (och knop) skedde i b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet som en interoperabilitetsanpassning.)<br \/>\nSom symbol f\u00f6r fot anv\u00e4nds fottecknet (primtecknet): \u2032 . Exempelvis \u00e4r allts\u00e5 2\u2032 5\u2033 ett skrivs\u00e4tt f\u00f6r tv\u00e5 fot och fem tum. (Typografiskt \u00e4r dubbelprim (\u00e4ven kallad sekund) inte samma symbol som citattecknet \u2019\u2019.)\u201d<\/p>\n<figure style=\"width: 140px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"ngg-singlepic ngg-none\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/typo\/Karl-DS.jpg\" alt=\"Karl den Store\" width=\"140\" height=\"169\"><figcaption class=\"wp-caption-text\">Karl den Store Levde p\u00e5 andra halvan av 700-talet<\/figcaption><\/figure>\n<p>\u201c<em><strong>En fransk kungafot<\/strong><\/em> \u2013 pied du roi efter Karl den store \u2013 eller parisfot \u00e4r \u00e4nnu n\u00e5got l\u00e4ngre. Den motsvarar 0,324 84 meter och best\u00e5r av 12 pouce, vilka var och en m\u00e4ter 2,707 centimeter enligt metersystemet. Den franska kungafoten ligger till grund f\u00f6r den typografiska m\u00e5ttenheten punkt.\u201d<\/p>\n<p>\u201c<strong><em>Cicero, m\u00e5ttenhet inom typografin<\/em><\/strong> som motsvarar 4,513 mm. M\u00e5ttet uppfanns av Fran\u00e7ois Ambroise Didot omkring 1780.<br \/>\nDen \u00e4r 1\u20446 av en fransk tum. Om den delas i 12 delar, kallas den f\u00f6r Didotpunkt. Den har samma definition som den engelska Pica, men d\u00e5 den franska tummen var n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n den engelska, s\u00e5 g\u00e5r det ungef\u00e4r 1.061 pica p\u00e5 en cicero.\u201d<br \/>\nDenna lilla kulturella skillnad skapade gigantiska och \u00e5terkommande problem som skulle redas ut genom konversation \u00f6ver telex och telefon med hiskliga taxor och l\u00e5nga sv\u00e5rslagna nummer \u00f6ver en fingerskiva som oftast slant innan man var i m\u00e5l.<\/p>\n<p><strong>S\u00e5 de absoluta m\u00e5tten f\u00f6rh\u00f6ll sig s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><br \/>\n1 cicero = 12 (didot)punkter<br \/>\n1 pica = 12 (pica)punkter<br \/>\n42 cicero (fastlandseuropa) = 45 pica (England &amp; USA) och kunde rymmas inom pappersbredden 8\u201d (tum) som l\u00e4nge var det bredaste fotopappret vi kunde ladda s\u00e4ttmaskinerna med och r\u00e4cker f\u00f6r att t\u00e4cka ett st\u00e5ende A4 papper.<br \/>\nJag kan nu ana att den d\u00e5 oftast st\u00f6rsta graden (storleken p\u00e5 en bokstav) p\u00e5 72 punkter kommer ur 6\/6 (en hel tum) eller 6 x 12 punkter.<\/p>\n<p><strong>Sedan har vi relativa m\u00e5tt<\/strong> f\u00f6r varje tecken uttryckt som en kvot mot en fyrkant i den grad (storlek) av bokstaven som man angett.<\/p>\n<p>1 EM-space = 2 EN-space = 18\/18 eller annat st\u00f6rre v\u00e4rde upp till 54\/54 av en helfyrkant. EM brukar motsvara versalt M och EN brukar motsvara bokstaven versalt N eller en siffra och alla siffrorna \u00e4r lika breda f\u00f6r att kunna linjera dem i kolumner fast\u00e4n en etta uppenbarligen \u00e4r smalare \u00e4n en femma t.ex.<br \/>\nJag s\u00e5g nyss en notis i DN d\u00e4r en liten tabell med stora siffror &#8211; om mycket pengar \u2013 inte linjerade alls fast det var lika m\u00e5nga siffror, dvs samma storleksordning. Mycket f\u00f6rvirrade att beh\u00f6va r\u00e4kna siffrorna f\u00f6r att klarl\u00e4gga detta och ett tecken p\u00e5 att typografisk insikt inte l\u00e4ngre \u00e4r sj\u00e4lvklart p\u00e5 en tidning. Inte ens p\u00e5 landets st\u00f6rsta! Dessa stilar kallas rubrikstilar och \u00e4r skurna f\u00f6r att i stora grader \u2013 typ stora bokst\u00e4ver men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis STORA bokst\u00e4ver kallade Kapit\u00e4ler, till skillnad fr\u00e5n de sm\u00e5 gemena typerna \u2013 typ abc \u2013 se bra \u2013 eller mer best\u00e4mt b\u00e4ttre ut. H\u00e4ngde ni m\u00e9.<\/p>\n<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"ngg-singlepic ngg-none alignright\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/typo\/kast_a.jpg\" alt=\"kast_a\" width=\"300\" height=\"225\">STOR<\/strong> bokstav som<strong> A<\/strong> kallas Kapit\u00e4l<br \/>\n<strong>liten <\/strong>bokstav som <strong>a<\/strong> kallas Gemen<\/p>\n<p><em>En gemen typ har man ju h\u00f6rt talas om.<\/em><\/p>\n<p>Storleken p\u00e5 en bokstav anges i grader, dvs antalet punkter enligt ovan. ex 11 punkter ( didot eller pica &#8211; beroende p\u00e5 var man \u00e4r)<br \/>\nUnder denna tid b\u00f6rjade engelskan att v\u00e4lla in \u00f6ver oss med bl.a uttryck f\u00f6r alla nya tekniska facktermer som skapades. Jag minns att vi faktiskt f\u00f6rs\u00f6kte r\u00e4tt ih\u00e4rdigt att anv\u00e4nda svenska ord men det var ett i m\u00e5nga stycken f\u00f6rlorat slag. Vi hade en terminal som d\u00f6pts till Edit \u2026 av v\u00e5r amerikanska tillverkare. Det smittade av sig p\u00e5 editera och edition, men det heter redigera och upplaga. Editera smittade \u00e4ven av sig p\u00e5 program f\u00f6r att redigera text vilka kallades editorer. Inte s\u00e5 snyggt tycker jag idag. N\u00e5got vi aldrig hemf\u00f6ll till men snart sagt alla ungdomar g\u00f6r idag \u00e4r att kalla datamaskinen datan i st\u00e4llet f\u00f6r datorn. Det \u00e4r en v\u00e4rsting i mina \u00f6ron. Vad kallar de informationen som \u00e4r datan?<\/p>\n<h2>Lumpen efter lumpen<\/h2>\n<p>F\u00f6r att hoppa tillbaka till lumparlivet efter lumpen s\u00e5 p\u00e5pekade jag att det var en trevlig k\u00e4nsla att som ung k\u00e4nna att man var uttagen till n\u00e5got som ans\u00e5gs v\u00e4ldigt prioriterat. Vi skulle f\u00f6rsvara Gotland. Och det \u00f6vade vi mer \u00e4n n\u00e5got annan. Mitt tj\u00e4nstg\u00f6ringskort \u00e4r fulltecknat f\u00f6r mig som bef\u00e4l. Det betydde m\u00e5nga en till fyra veckors inryckningar p\u00e5 Gotland p\u00e5 sommaren. Hur fel kan det bli? Inte s\u00e5 v\u00e4rst skulle jag s\u00e4ga. Och efter ett tag f\u00f6rstod jag \u00e4ven hur denna gigantiska apparat kring mobilisering skulle fungera. Och det hade det gjort. Det riktigt roliga med de mobiliserade f\u00f6rbanden var den brokiga skara m\u00e4nniskor som pl\u00f6tsligt samlades f\u00f6r att g\u00f6ra n\u00e5got de vanligtvis inte g\u00f6r. Det blir mycket trevliga samtal ur detta minsann.<\/p>\n<div id=\"jig4\" class=\"justified-image-grid jig-6481b31a6f8a5448cd88070da2b1d7fd jig-preset-1 jig-source-nextgen\"><div class=\"jig-clearfix\"><\/div><noscript id=\"jig4-html\" class=\"justified-image-grid-html\" data-lazy-src=\"skiplazyload\" data-src=\"skipunveillazyload\"><ul><li><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/gallery\/lumpen\/tja\u0308nstgo\u0308ringskort-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/plugins\/justified-image-grid\/timthumb.php?src=https%3A%2F%2Fwww.femtielva.se%2Fwp-content%2Fgallery%2Flumpen%2Ftja%CC%88nstgo%CC%88ringskort-1.jpg&amp;h=450&amp;q=80&amp;f=.jpg\" alt=\"tja\u0308nstgo\u0308ringskort-1\" width=\"1206\" height=\"450\" \/><\/a><p class=\"jig-HTMLdescription\">tja\u0308nstgo\u0308ringskort-1<\/p><\/li><\/ul><\/noscript><\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/hemva\u0308rnet.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-2926\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/hemva\u0308rnet.jpg\" alt=\"\" width=\"145\" height=\"174\" srcset=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/hemva\u0308rnet.jpg 920w, https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/hemva\u0308rnet-250x300.jpg 250w, https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/hemva\u0308rnet-856x1024.jpg 856w\" sizes=\"auto, (max-width: 145px) 100vw, 145px\" \/><\/a>Detta ledde till att jag gick med i Hemv\u00e4rnet i n\u00e4stan 10 \u00e5rs tid under 90-talet. Jag blev r\u00e4tt snart plutonchef och vi hade utf\u00e4st oss att vara med i 20-50 timmar\/\u00e5r tror jag men vi hade s\u00e5 kul att det snarare blev 200+ timmar. Men n\u00e4r de dubbla budskapen duggade lite f\u00f6r t\u00e4tt f\u00f6r min kritiska inst\u00e4llning l\u00e4mnade jag in allt till slut.<\/p>\n<p><strong>V\u00e5rt f\u00f6rsvar idag &#8230;..<\/strong><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">N\u00e4r jag senare varit p\u00e5 \u00e5terbes\u00f6k i nutid p\u00e5 b\u00e5de mitt regementsomr\u00e5de och andras k\u00e4nns det i hj\u00e4rteroten. Vi kan h\u00e5lla den objektiva diskussionen \u00e5t sidan, men det \u00e4r tr\u00e5kigt att se f\u00f6rfall i alla former.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Att avskaffa v\u00e4rnplikten \u00e4r ett av de st\u00f6rre misstagen vi gjort, b\u00e5de ut ett privat och samh\u00e4llsbyggande perspektiv. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r det inte min moral att f\u00f6r d\u00e5liga pengar \u00f6verl\u00e5ta f\u00f6rsvaret av mig och v\u00e5rt samh\u00e4lle till n\u00e5gra f\u00e5. Sedan missar man integrationsgrejen med att leva t\u00e4tt tillsammans fr\u00e5n alla m\u00f6jliga grupper. Och &#8211; man skapar en befolkning som saknar egna erfarenheter kring att klara sig sj\u00e4lv i andra omst\u00e4ndigheter \u00e4r det bekv\u00e4ma civila livet. Dessutom kommer snart inte en enda politiker ha n\u00e5gra referenser till det milit\u00e4ra. Det borgar f\u00f6r \u00e4n mer beslut utan verklighetsf\u00f6rankring.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Ta Natofr\u00e5gan t.ex. Hur kan sk. kloka personer som vi utsett att tala f\u00f6r oss formulera fr\u00e5gan som &#8221;skall vi rusta f\u00f6r ett starkare f\u00f6rsvar eller g\u00e5 med i NATO ist\u00e4llet?&#8221;&nbsp; eller mer ordagrannt &#8221; vi vill inte betala&nbsp;f\u00f6r det f\u00f6rsvar vi beh\u00f6ver s\u00e5 vi g\u00e5r med i NATO ist\u00e4llet, s\u00e5 kan de &nbsp;betala f\u00f6r oss&#8221;.&nbsp; VARF\u00d6R skulle andra vilja komma oss till unds\u00e4ttning n\u00e4r vi inte sj\u00e4lva vill uts\u00e4tta oss f\u00f6r varken att f\u00f6rsvara oss sj\u00e4lva eller \u00e4n mindre utlova att hj\u00e4lpa n\u00e5gon annan inom NATO. Vi &#8211; Europas b\u00e4st sk\u00f6tta ekonomi &#8211; tycker att andra kan fixa det \u00e5t oss. Inte min moral kan jag s\u00e4ga.<br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Hur kom man fram till att vi kan alltid \u00e5terta v\u00e5r svunna f\u00f6rm\u00e5ga om vi beh\u00f6ver det. Det tar 15-20 \u00e5r att n\u00e5 n\u00e5gon stans som betyder n\u00e5got. Och numera har vi inte de industrier vi hade som kunde g\u00f6ra jobbet. Dessutom skulle det upplevas som provocerande och politiskt mycket sv\u00e5rare \u00e4n att bibeh\u00e5lla en h\u00f6g niv\u00e5. Erfarenheten \u00e4r ocks\u00e5 att om det VERKLIGEN beh\u00f6vs finns inget att k\u00f6pa utomlands f\u00f6r de beh\u00f6ver l\u00e4nderna sj\u00e4lva d\u00e5.<br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">N\u00e5got annat jag funderar \u00f6ver \u00e4r hur det kan komma sig att Sverige med tv\u00e5 av v\u00e4rdens b\u00e4sta lastbilstillverkare inte kunde komma ifr\u00e5ga f\u00f6r f\u00f6rsvarets ink\u00f6p av den st\u00f6rsta aff\u00e4ren n\u00e5gonsin (\u00e5tminst\u00e5nde p\u00e5 l\u00e4nge). Det blev Rehnmetall efter att Norges behov och vilja fick styra. Norge som oftast r\u00e4knar som en kratta och \u00e4r mer lojal med NATO \u00e4n sin broder. Vi pratat ub\u00e5tar, artilleri, lastbilar, flygplan mm.<br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">N\u00e4sta ink\u00f6p var de hjulg\u00e5ende pansarfordon som best\u00e4lldes f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Efter att FMV lagt en miljard p\u00e5 att l\u00e5ta H\u00e4gglunds utveckla det de kallade SEPT fann samma kund att det inte uppfyllde deras krav. N\u00e4h\u00e4 &#8211; och vems fel skulle det d\u00e5 vara? Ordern gick till Finland.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\"><strong>Sena insikter &#8211; f\u00f6r mig.<\/strong><\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">L\u00e4ste nyss boken \u201d<span style=\"color: #3366ff;\"><em>Svenska flottan under kalla kriget<\/em><\/span>\u201d av Magnus Haglund som varit p\u00e5 och runt Flottan och det milit\u00e4ra i hela sitt verksamma yrkesliv. Boken gav en bitter eftersmak kan man s\u00e4ga. Dels g\u00f6r han klart att Flottan inte bara \u00e4r del av det totala milit\u00e4ra f\u00f6rsvaret utan fr\u00e4mst \u00e4r en politisk och diplomatisk resurs, d\u00e4refter en incidentberedskap och sist en dela av krigsmakten. Men den har aldrig f\u00e5tt den resurstilldelning detta kr\u00e4vt<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #008000;\">d\u00e5 armen och fr\u00e4mst flyget motarbetat det. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Sedan g\u00f6rs det klart att man kunnat inse att ett st\u00f6rre invationsf\u00f6retag \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n fr\u00e5n Sovjet aldrig kunnat ske f\u00f6r de har aldrig haft den flottan som beh\u00f6vs. Invasion \u00f6ver land i norr kunde man dock f\u00f6rv\u00e4nta.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Vad som kunde f\u00f6rv\u00e4ntas var Kuppartade aktioner \u00f6ver\/under vatten och i luften. D\u00e5 \u00e4r det Incidentberedskap som beh\u00f6vs, och det var det s\u00e4mre med. Flottan hade alltid en viss s\u00e5dan men den var hela tiden i strykklass. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Men framf\u00f6r allt med vilken brist p\u00e5 logik vi framh\u00e4rdade neutraliteten. De enda som inte visste hur det verkligen var var Sveriges folk och st\u00f6rre delen av riksdagen. Sovjet hade f\u00e4rdiga planer p\u00e5 att atombomba allt det s\u00e5g som ett hinder f\u00f6r att de skulle ha fritt tilltr\u00e4de till Atlanten. Och d\u00e5 l\u00e5g vi i v\u00e4gen. D\u00e4rav det stora intresset f\u00f6r hur det ser ut under vattenytan i sk\u00e4rg\u00e5rdarna d\u00e4r flottan har sina anl\u00e4ggningar. Att U 137 hade Atombomber p\u00e5 sig kan ses i detta ljuset. Dessutom skulle vi skippa att utveckla en egen atombomb och f\u00f6r det skulle vi f\u00e5 ing\u00e5 i Amerikas atombombsparaply. Endast ett f\u00e5tal svenskar visste om detta. Och ryssarna? men det \u00e4ndrade inte deras planering har man kunnat verifiera. \u00c4ven en ryss f\u00f6rst\u00e5r att v\u00e4st kommer att flyga \u00f6ver Sverige om det massiva bombflyget skulle aktiveras. Hur mycket neutralitet \u00e5terstod d\u00e5?<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #008000;\">Och sist den d\u00e5liga f\u00f6rm\u00e5gan att styra med strategisk insikt och samordna operationer hos de h\u00f6gsta stabernas l\u00e5ngt in mot slutet av 1900 talet. Svansen ledde. Man fr\u00e5gade inte vad man beh\u00f6vde f\u00f6r att strategiskt och taktiskt n\u00e5 sina m\u00e5l utan vad man kan g\u00f6ra med alla v\u00e4rnpliktiga soldater som skapas. Allm\u00e4n v\u00e4rnplikt (som jag sj\u00e4lv i grunden hyllar) och neutralitetstanken eller n\u00e4rmast identiteten blockerade klarare analyser och insikter.<\/span><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Tekniken under 70,80 och 90-talet<\/h2>\n<p>De olika teknikomr\u00e5den som produkterna jag arbetat med har varit byggda kring innefattar:<\/p>\n<ul>\n<li><strong>Mekanik<\/strong>, finmekanik i stansar, reparation av h\u00e5rddiskar, specialfix f\u00f6r olika kundl\u00f6sningar.<\/li>\n<li><strong>Elektronik<\/strong>, fr\u00e5n diodlogik via diskreta datorer till RISC datorer, OP f\u00f6rst\u00e4rkare och servosystem av varierande slag<\/li>\n<li><strong>Opto-Mekanik<\/strong>, linser\/speglar\/prismor i system, kamerar\u00f6r och CRT\u00e9r, diodlasrar och laserscannersystem, och avanserade mekaniska konstruktioner.<\/li>\n<li><strong>Datorer<\/strong>&#8211; fr\u00e5n h\u00e5lremsa via DEC\/PDP\u00b4er till dagens PC och Mac., Postscript RIP-datorer och spr\u00e5k. H\u00e5rddiskar, floppydiskar, modem<\/li>\n<\/ul>\n<p>P\u00e5 gymnasiet hade vi en analog liten dator, jag det fanns s\u00e5dana. Den kunde r\u00e4kna p\u00e5 de fyra r\u00e4knes\u00e4tten och integrera \u00f6ver tid, men man fick koppla upp och st\u00e4lla in uppgiften f\u00f6r varje ny utr\u00e4kning, men det var exakt vad som senare gjordes i v\u00e5ra skjutkalkylatorer i luftv\u00e4rnet.<\/p>\n<p>Logik var det nya nyckelordet. Allt f\u00f6ljde logiska tankar, b\u00e5de n\u00e4r det konstruerades och n\u00e4r det skulle f\u00f6rst\u00e5s varf\u00f6r det inte fungerade (l\u00e4ngre). Det \u00e4r den absoluta grunden till datorernas f\u00f6rm\u00e5ga och vi f\u00f6ljde utvecklingar steg f\u00f6r steg i&nbsp;alla \u00e5r.<\/p>\n<p>Men h\u00e4r kom nu logik och sekventiell styrning med vad vi tyckte gigantiska system av ettor och nollor. Men som kontrast till idag, vi hade n\u00e5gra sm\u00e5 minnen i kretsar som skulle programmeras av oss ibland och d\u00e5 var det att med str\u00f6mbrytare&nbsp; bit f\u00f6r bit trycka in dem i kretsen som g\u00e4llde ett tag. Och ve den som st\u00f6rde en s\u00e5 det blev fel. &nbsp;D\u00e5 var det bara att b\u00f6rja om p\u00e5 en ny krets och sl\u00e4nga den gamla.&nbsp;Med tiden kunde en h\u00e5lremsa st\u00e5 f\u00f6r informationen. Var den r\u00e4tt, och det blev den ju till slut, s\u00e5 blev det r\u00e4tt varje g\u00e5ng. Men vi kunde f\u00e5 s\u00e4tta oss i bilen och k\u00f6ra genom hela staden till T\u00e4by f\u00f6r att f\u00e5 det gjort.<\/p>\n<p>De i T\u00e4by som hj\u00e4lpte oss var ingen mindre \u00e4n ABC-datorns skapare Lars Karlsson och&nbsp;<a title=\"Dataindustrier AB\" href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Dataindustrier_AB\">Dataindustrier AB<\/a>&nbsp;(DIAB). Det visste vi dock inte f\u00f6rr\u00e4n l\u00e5ngt senare men vi hade kontakt med dem \u00e4nda till 1985 d\u00e5 de levererade v\u00e5rt datasystem utvecklat p\u00e5 deras maskiner och programvara f\u00f6r att h\u00e5lla koll p\u00e5 v\u00e5r service.<\/p>\n<p>V\u00e5r Amerikanska &nbsp;leverant\u00f6r <strong>Compugraphic<\/strong> fanns utanf\u00f6r Boston och det var omr\u00e5det i v\u00e4rden f\u00f6r merparten av&nbsp;elektronik och datautveckling med MIT som generator. H\u00e4r fanns alla &nbsp;amerikanska leverant\u00f6rer av grafiska system, h\u00e4r var Digital Corp. och Wang och m\u00e5nga andra. H\u00e4r fanns f\u00f6ljdriktigt \u00e4ven <strong>Hendrix<\/strong> som blev <strong>Hastech<\/strong> men \u00e4ven det jag senare m\u00f6tte AM\/<strong>Varityper<\/strong>. Och det var inte ovanligt att man hade en lojalitetskonflikt \u00f6ver frukostbordet hemma hos de anst\u00e4llda d\u00e5 man jobbade p\u00e5 olika f\u00f6retag.<\/p>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>\n<p><figure id=\"attachment_1613\" aria-describedby=\"caption-attachment-1613\" style=\"width: 226px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/CG-editwriter.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1613\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/CG-editwriter-150x150.jpg\" alt=\"CG editwriter\" width=\"226\" height=\"226\"><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1613\" class=\"wp-caption-text\">Exponerar bokst\u00e4verna med en blixt och kamera<\/figcaption><\/figure><\/td>\n<td>\n<p><figure id=\"attachment_1612\" aria-describedby=\"caption-attachment-1612\" style=\"width: 148px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/v3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-1612 size-medium\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/v3-148x300.jpg\" alt=\"v3\" width=\"148\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/v3-148x300.jpg 148w, https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/v3.jpg 506w\" sizes=\"auto, (max-width: 148px) 100vw, 148px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-1612\" class=\"wp-caption-text\">S\u00e4ttmaskin med videoteknik<\/figcaption><\/figure><\/td>\n<td>&nbsp;<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Vi fick genomleva hela datorutvecklingens &#8221;timeline&#8221; fr\u00e5n diodlogik via datorer uppbyggda av m\u00e5nga hundra &#8211; till tusentals kretsar, microdatorn 4004 fr\u00e5n Intel, microdatorchipen 8080 osv. och p\u00e5 lagringssidan som \u00e4r mest i\u00f6gonfallande fr\u00e5n h\u00e5lremsor av papper till skivminnen (jo &#8211; det fanns trumminnen ocks\u00e5) &nbsp;p\u00e5 50+ kg f\u00f6r 5 Mb. Det vi inte anv\u00e4nde n\u00e5gon g\u00e5ng var den typiska stordatorillustrat\u00f6ren bandstationer som hackade sig fram och tillbaka \u00f6ver bandet. Men vi hade 8&#8243; och 5 1\/4&#8243;&nbsp;floppydiskar, Winchesterdiskar p\u00e5 svindlande 32 -80 Mb som en man kunde lyfta \u00e5tminstone och s\u00e5 fortsatte det l\u00e4nge.<\/p>\n<p>Kamerasystemen i s\u00e4ttmaskinerna fungerade genom att fotografera en bokstav i taget och flytta sig lagom l\u00e5ngt i sidled innan n\u00e4sta bokstav och vid slutet av raden ta sig tillbaka eller ibland skriva n\u00e4sta rad bakl\u00e4nges. F\u00f6r detta kr\u00e4vdes det motorkontroll, och ju fortare det skulle g\u00e5 ju mer avancerat blev det. &nbsp;Men utvecklingen erbj\u00f6d senare videoteknik och d\u00e4refter laserscanners f\u00f6r att rita det man ville. CRT (TV sk\u00e4rmteknik) kr\u00e4vde att man kunde f\u00e5 den b\u00f6jda ytan av sk\u00e4rmen helt plan, r\u00e4tvinklig och linj\u00e4r. Det gjorde man med en extremt dyr fiberoptisk lins. Kassationen var l\u00e5ng \u00f6ver 90 % och priset blev d\u00e4refter. Lasern kunde utan extra kostnad \u00f6ka bredden och hantera linjaritetsproblemet mycket enklare och vann f\u00f6rst\u00e5ss som teknik.<\/p>\n<h3>&nbsp;<\/h3>\n<h2>PC och programvaror genom \u00e5ren<\/h2>\n<p>Datorer och data var centralt f\u00f6r allt vi sysslade med b\u00e5de inom de grafiska f\u00f6retagen och som teknikskribent, men f\u00f6rst\u00e5ss \u00e4ven p\u00e5 Ericsson. D\u00e4rav mitt intresse f\u00f6r datorerna och vad de kunde g\u00f6ra f\u00f6r mig.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/CompaqP-III.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-3268\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/CompaqP-III.jpg\" alt=\"CompaqP III\" width=\"252\" height=\"189\" srcset=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/CompaqP-III.jpg 1024w, https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/CompaqP-III-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 252px) 100vw, 252px\" \/><\/a>Jag jobbad med text, bild, grafik, kalkyl och databasprogram. Jag har skaffat mig god k\u00e4nnedom om relationsdatabasens uppbyggnad och f\u00f6rdelar, och anv\u00e4nde ofta en \u00f6verg\u00e5ng mellan kalkyl och databas n\u00e4r jag jobbade. Denna gr\u00e4ns har suddats ut en hel del i de senare versionerna av programmen. Men det \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e5 att s\u00e5 g\u00e5 gott som alla utom Microsofts har f\u00f6rsvunnit.&nbsp; Jag jobbade \u00e4ven mycket med HTML i ett program som jag tycket var suver\u00e4nt i sin \u00e5sk\u00e5dlighet, n\u00e4mligen HotMetalPro ver x och i viss m\u00e5n deras XML variant. P\u00e5 Ericsson genomgick vi ett kunskapslyft i b\u00f6rjan av&nbsp; 2000-talet och d\u00e5 fick vi hyggliga kunskaper om n\u00e4tverk och TCP\/IP.<\/p>\n<p>Man kan le \u00e5t ett faktum \u2014 de program jag jobbade med genom \u00e5ren f\u00f6r att de \u00e4r intutiva och utm\u00e4rkta verktyg var Word Perfect texthantering, som med sin kodbild gav en annan dimention p\u00e5 kontroll och i det liknade det grafiska system jag jobbat med, Paradox relationsdatabas som \u00e4r vad namnet anger, <em>Quattro Pro<\/em> kalkyl, <em>Ventura Publisher <\/em>f\u00f6r snygga och strukturerade publikationer, \u00e4ven h\u00e4r med liknelser till de Hastech textbehandlingssystem vi s\u00e5lt. Vidare <em>Micrographics Designer<\/em> och <em>Graphic Suite <\/em>f\u00f6r vektor och rastergrafik, HotMetal Pro html redigerare&nbsp; \u2013 samtliga m\u00f6ttes hos Canadensiska Corell en dag och, \u2013 anv\u00e4ndes inte av Ericsson. Men f\u00f6r all del, programmen liknar varandra inom respektive omr\u00e5de ofta.<\/p>\n<p>Jag har l\u00e4rt mig att skilja p\u00e5 inneh\u00e5ll, struktur och grafisk utformning. Samma sak med siffror, tabeller i textmassor, kalkylblad och relationstabeller har var sina egenskaper och det g\u00e4ller att v\u00e4lja r\u00e4tt eller ha verktyg f\u00f6r smidiga \u00f6verg\u00e5ngar.<\/p>\n<p>N\u00e4r jag blivit arbetsl\u00f6sa mitt i kristidens 93 fick jag tid att g\u00e5 flera kurser p\u00e5 KTH i relationsdatabaser, systemering och programmering. S\u00e5 \u00e4ven om jag inte jobbat med det har jag hygglig insikt inom omr\u00e5det.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Macbook-Port-89-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright wp-image-1680\" src=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Macbook-Port-89-1.jpg\" alt=\"Macbook Port 89 -1\" width=\"241\" height=\"187\" srcset=\"https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Macbook-Port-89-1.jpg 1024w, https:\/\/www.femtielva.se\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/Macbook-Port-89-1-300x232.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 241px) 100vw, 241px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Min f\u00f6rsta k\u00f6pta PC var en Compaq PIII 286. En Unicabox stor maskin 1988 t\u00e4tt f\u00f6ljd av en Mac Portable. Innan dess hade jag i min \u00e4go en CP-M dator med bubbelminne och batteridrift. Den har inte m\u00e5nga sett. Fr\u00e5n 1998 har det varit Hem-PC med regelbundna intervaller plus frik\u00f6pta begagnade och nya Laptoppar. Numera \u00e4r jag en dubbel Mac-\u00e4gare igen.<\/p>\n<p>Och nu bekantar jag mig med WordPress f\u00f6r det \u00e4r det alla n\u00e4mner som verktyget. Vad jag tycker om det? Nja &#8211; en del viktiga saker verkar helt kass, annat \u00e4r OK men f\u00f6r de mesta \u00e4r det inget lyft mot vad jag haft tidigare, men det \u00e4r mycket nytt man kan g\u00f6ra med alla till\u00e4ggsmoduler.<\/p>\n<h2>Tekniken p\u00e5 2000 talet hos Ericsson<\/h2>\n<p>H\u00e4r \u00e4r det inte jag som \u00e4r den huvudsakliga &#8221;labbr\u00e5ttan&#8221;. Det r\u00f6r sig till en b\u00f6rjan mest om Unix och licenser p\u00e5 svindyra verktyg. Mycket ordning och reda och flytta labben varje g\u00e5ng vi organiserar om oss. Det cirkulerade mycket utrustning&nbsp; f\u00f6r att testa konstruktionerna och det fanns en del egenutvecklade milj\u00f6er f\u00f6r test. Instrumentparken var dyr och blev extremt dyr under de senare \u00e5ren d\u00e5 frekvenserna steg och steg. Jag skulle ha koll p\u00e5 all labbutrustning inom hela radioutvecklingen till slut med \u00f6ver 1500 instrument d\u00e4r det dyraste kostade flera miljoner och ett mer vanligt pris var 2-400 000 kr.<\/p>\n<p>Instrumenten var bl.a Oscilloskop, Signal &amp; Spectrumanalysatorer, Signal &amp; Frekvensgeneratorer, Labbaggregat, Konstlaster och d\u00e4mpare, Tidsreferenser, Klimatkammrar, F\u00f6rst\u00e4rkare i Gigahertzomr\u00e5det p\u00e5 flera kW, volt och amperm\u00e4tare. RF-m\u00e4thuvuden, m.m<\/p>\n<p>Dessa skulle med viss urskillning vara kalibrerade och det gjordes p\u00e5 lite olika s\u00e4tt \u00f6ver tiden, men p\u00e5 slutet gjordes det av n\u00e5gra utomst\u00e5ende som kom till oss med hela labb och vi matade dem med instrument.<\/p>\n<h2>Spr\u00e5ken<\/h2>\n<p>Nykl\u00e4ckt fr\u00e5n skolan var man inte s\u00e5 kaxig i andra spr\u00e5k \u00e4n sitt eget. Tyskan hade varit ett sj\u00e4lvklart ingenj\u00f6rsspr\u00e5k men den var det \u00e4n s\u00e4mre f\u00f6rtrogenhet med. N\u00e4r vi skickades iv\u00e4g till England och USA r\u00e4tt omg\u00e5ende var det med viss f\u00f6rundran hur det skulle g\u00e5. Och inl\u00e4rningskurvan var mycket brant. Det viktigaste momentet var att man var tvungen att tala och det fanns mycket i bakhuvudet p\u00e5 oss som r\u00e4tt snabbt letade sig fram till tungan. V\u00e4rre var det f\u00f6r fransm\u00e4n och Italienare. Och jag t\u00e4nkte att tack och lov att vi inte dubbar n\u00e5got p\u00e5 TV. De andra f\u00e5r ju aldrig h\u00f6ra n\u00e5got p\u00e5 fr\u00e4mmande spr\u00e5k. F\u00f6r oss blev det snart s\u00e5 att vi betraktades som s\u00e5 duktiga, och det \u00e4r ju tryggt att h\u00f6ra. Sj\u00e4lv har jag haft Life och Time Magasin att l\u00e4sa i alla \u00e5r och det bjuder p\u00e5 god spr\u00e5ktr\u00e4ning inom alla m\u00f6jliga omr\u00e5den annat \u00e4n tekniken. Man f\u00e5r \u00e4ven ett perspektiv p\u00e5 vad de tycket \u00e4r v\u00e4rt att skriva om.<\/p>\n<p>Om vi h\u00e5ller oss till Norden har jag f\u00e5tt lite tr\u00e4ning i norska via min fru, och danska ligger r\u00e4tt v\u00e4l till fr\u00e5n mina r\u00f6tter i Sk\u00e5ne. Med lite skoltyska p\u00e5 det ser man att mycket \u00e4r rena \u00e5terbruket mellan spr\u00e5ken. Vid ett tillf\u00e4lle kunde jag urskilja varje ord som en Holl\u00e4ndare sa p\u00e5 Holl\u00e4nska s\u00e5 min stora l\u00e4rdom blev om du inte vet vad det heter ta det p\u00e5 svenska. Det fungerar r\u00e4tt ofta.<\/p>\n<p>Men ibland blir det sv\u00e5rt. Ett exempel som man inte gissar s\u00e5 l\u00e4tt var det i lumpen anv\u00e4nda tygf\u00f6rr\u00e5det d\u00e4r det h\u00e5rdaste av allt det de hade fanns.<\/p>\n<p>Jag l\u00e4ser inte fort, f\u00f6rs\u00f6ker inte ens, men f\u00e5r med mig spr\u00e5ket p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt \u00e4n m\u00e5nga andra om jag d\u00f6mer fr\u00e5n de diskussioner jag hamnat i. Men b\u00e4sta s\u00e4ttet att \u201cl\u00e4sa\u201d en bok \u00e4r att lyssna p\u00e5 en bra r\u00f6st fr\u00e5n en sk\u00e5despelare som l\u00e4ser h\u00f6gt.<\/p>\n<p>N\u00e5got som g\u00f6r spr\u00e5k sp\u00e4nnande \u00e4r ords dubbeltydighet. Och de fantastiska skillnader som felaktiga s\u00e4rskrivningar kan ge. Jag ansluter mig till fullo till SMS, uttytt till Sverige Mot S\u00e4rskrivning, som \u00e4r en ytterst smittsam \u00e5komma kallad engelska sjukan. P\u00e5 FB f\u00e5r man symtomen exemplifierad dagligen. Man m\u00e5ste fr\u00e5ga sig vad g\u00f6r de i skolan nuf\u00f6rtiden?<\/p>\n<p><strong>Lite ordlekar jag formulerat f\u00f6r er.<\/strong><\/p>\n<p>Koppla<br \/>\n<span style=\"color: #808080;\">V\u00e5r Branch: Koppleri<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #808080;\"> Vi kopplar in och h\u00e5ller dig uppkopplad s\u00e5 du kan vara avkopplad.<\/span><br \/>\n<span style=\"color: #808080;\"> \u2013 Kopplar du?<\/span><\/p>\n<p>T\u00e4ckt<br \/>\n<span style=\"color: #808080;\">ot\u00e4ckt vad en avt\u00e4ckt bergt\u00e4kt kan ge i int\u00e4kt<\/span><\/p>\n<p>Sikt<br \/>\n<span style=\"color: #808080;\">med utsikt kan insikt n\u00e5s utan avsikt<\/span><\/p>\n<p>Vecklad<br \/>\n<span style=\"color: #808080;\">b\u00e4ttre utvecklad \u00e4n invecklad och avvecklad<\/span><\/p>\n<h2>Examen p\u00e5 LHS (Livets H\u00e5rda Skola)<\/h2>\n<p>Det finns ju inte \u2013 men jag har i alla fall f\u00e5tt l\u00e4ra mig att klara mig sj\u00e4lv, ta beslut och leda andra i olika sammanhang. Jag har l\u00e5ng tr\u00e4ning i logiskt t\u00e4nkande men reflekterar \u00e4ven p\u00e5 m\u00e5nga fr\u00e5gor som inte styrs av vanlig logik.<\/p>\n<p>Som denna: det s\u00e4gs att det \u00e4r lika l\u00e5ngt till universums yttersta synliga \u201cgr\u00e4ns eller skal\u201d som representerar de tidigaste 3-400 000 \u00e5ren av universum. Hur kan det vara m\u00f6jligt fr\u00e5n en helt annan punkt \u00e4n i centrum, d\u00e4r jorden vi st\u00e5r p\u00e5 inte r\u00e5kar ligga?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rubriken talar f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Jag ha delat in det som det st\u00e5r i listan h\u00e4runder. De f\u00f6rsta tjugo \u00e5ren Lumpen Introduceras till den grafiska branchen Lumpen efter lumpen Tekniken under 70,80 och 90-talet PC och programvaror genom \u00e5ren Tekniken p\u00e5 2000 talet hos Ericsson Spr\u00e5ken De f\u00f6rsta tjugo \u00e5ren Sprungen ur en hantverkarmilj\u00f6 d\u00e4r &hellip; <a href=\"https:\/\/www.femtielva.se\/?page_id=100\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">L\u00e4randets vederm\u00f6dor och insikter ur det<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-100","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/100","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=100"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/100\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5260,"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/100\/revisions\/5260"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.femtielva.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=100"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}