Intressen är ju något som kan ändras med tiden. För mig har några saker hängt med från tidiga ungdomsår och annat har kommit och gått.

• Att göra saker med händerna efter eget huvud står högt på listan. Både med sikte på ögats och nyttans mål.
• Teknik har varit med från mycket tidigt. I det ligger att undersöka och vårda också.
• Fysisk aktivitet som gymnastik, badminton, alpint, paddling och lite bollsporter har funnits i olika kombinationer genom åren.
• Fotografering från Instamatic 100 och framåt.
• Dans var både ett helgnöje under många år och en hobby under några år på 70-talet.
• En del skytte har det också funnits tid för. Både civilt och militärt.
• Åka tåg, eller resa med tåg.
• Vespor, de med två hjul har det blivit 3 st  och nu har jag skaffat en vespa som inte är en vespa, men en skoter av Piaggio som gör Vesporna. Så får vi se hur kul det blir.
• Hur vi beter oss i samhället i stort och på arbetsplatserna har funnits där med mitt fackliga arbete och från mitt arv av politisk medvetenhet.
• Lyssna på musik, men det har väl de flesta som växt upp med LP och HiFi, Disko och den allmänna teknikminiatyrisering som gör att många inte vet vad tystnad är längre.

Gymnastik, badminton och kajakpaddling

 

Gymnastik var det första. Vi utövade och drev vår klubb GKKK, Gymnastik och KraftsportKlubben Kvarnen i Enskedehallen. Och kvarnen var Skanskvarns väderkvarn som står där än idag på branten vid Johanneshovsbron. Vi jobbade ofta som instruktörer på skolloven i olika idrottshallar men med stigande ålder blev det lite glesare i leden och vi gick till slut upp i Hammarbygymnasterna.

 

Därefter spelade fler av oss i Hemlins  badminton i bortåt tio år. Men det gick hårt åt hälsenan på mig så det fick bli ett slut på det.

Kajak har haft en utdragen historia. 1975 köpte jag och min bror varsin kajak som vi hade i Årstaviken och senare i Mälarhöjden hos Fridhems kanotklubb. Det blev inte så mycket paddling dock för jag hittade inte någon att paddla med. Det ledde till att vi sålde kajakerna till slut, men ett antal år senare i början av 2000 talet köpte jag en ny en i alla fall. Men fortfarande hade jag ingen att paddla med.  Det löste sig sent om sidor med Friluftsfrämjandet som jag paddlade rätt mycket med sedan 2012. 2014 köpte jag en surfkanot, fast det förstod jag inte. I min ögon var det uppseendeväckande men inte bra. Så – 2015 bytte jag upp mig, som jag ser det, till en kajak typ VKV Ocean av Fischer Edition  med utriggare som extra säkerhetsutrustning. Jag försöker hänga på så mycket det går och det har blivit Åland, Åbo, Höga Kusten, Vänern, Blekinge och förståss från norr till söder i Stockholms och Gryts skärgård.

Dans

Dans var en period på 70-talet ett påtagligt intresse. Jag började i Stockholms Dansförbund med Modernt och Latinamerikanskt. Men allt eftersom man blev lite bättre skulle man vilja haft en fast partner och en förmåga att komma till varje träning. Jag saknade bägge sakerna så det dog ut så sakteliga. Men vi åkte på VM tävlingar (för att titta) och ordnade tävlingar hemmavid och jag var lite fotograf också vid de tillfällena.

Musik

Lyssna på musik, gärna Jazz men även mycket annat. Jag var en trogen prenumerant av Blue House Jazz konserter och sedan 2012  är jag på Ystad Jazzfestival i 4-5 dagar varje Augusti. Men det kanske är slut nu 2017.  Några av mina bästa minnen är från EST´s uppträdande på Skeppsholmen och Esperanza Spalding i Konserthuset. Men frågan är om inte Hiromi Uehara ensam med en flygel i Ystad tar kakan. Helt makalöst bra och ALLA var i trans eller chock efteråt. Var det en utomjording vi bevittnat? Nu 2017 fick jag en ny uppenbarelse, förutom Jan Lundgren upptäckte jag Iro Rantala. Blev helt såld! Han försvarade kostnaden för hela kalaste i Ystad. 

Det är inte all jazz som faller på läppen, men här är något som verkligen når mig. Eddie Palmieri och en latininspererad jazz.
https://www.youtube.com/watch?v=y6CVzxavttY 

Jag tycker annars att volymen och särskilt trummorna blev mer och mer dominerande ett tag och det är inte något min jazz vinner på.

En  annan stark upplevelse var i Innsbrück när jag tågluffade runt 2012. Då ramlade jag in på en innergård i det Kejsliga palatset och bjöds på en symfonisk blåsorkester i världsklass från  Sachsen och Leipzig. Helt gratis dessutom. Har nu för fjärde  säsongen flera prenumeration på klassiska konserter  i Konserthuset och det är häftigt.

Och billigt om man börjar räkna. Det kostar lika mycket att uppleva vad 100-150 musiker i värdsklass presterar på en klassisk konsert som en handfull eller mindre i ett jazzsammanhang t.ex.

Miljö och samhällsfrågor

Dessa ämnen har främst odlats genom ett antal kurser jag gått på KTH. Miljöskutan är svår att styra i en demokrati med en komplex ekonomimotor som håller alla hjul snurrande. Ingen politiker kan räkna med att en insats kommer att ge tydliga positiva resultat innan nästa val. Samtidigt bygger en del synpunkter på en naiv syn på mänskligt beteende som inte kan ignoreras. Historia i allmänhet med teknikhistoria är också inom mitt intresse och jag har även fördjupat mig lite i detta ämnet med en kurs på KTH, men kursen krockade med ett uppdrag på jobbet så den blev lite haltande.

På senare år har historia och ofta med en vinkling åt militärhistoria blivit rätt stort. Jag är med i bokklubben SMB, Svenskt Militärhistoriskt Biblotek, och ”får” en hel del intressanta böcker den vägen. Man får även mer insikt i det urbota hanteringen av vårt eget försvar.Jag var ju en 15 månaders soldat och nog en av väldigt få som har fyllt mitt tjänstgöringskort med alla SÖBar och KFÖer man kunde kallas till. Dessutom var jag med i Hemvärnet under en lång period, så jag är inte helt ointresserad av ämnet. Så därför har jag varit så bedrövad att det saknar ord, och det är kört för vår del ännu en gång när vi inser att vi skulle haft det kvar och utvecklat det för OSS SJÄLVA. Debatten är både oärlig, egoistisk och korkad numera.

Åka tåg

Åka tåg. Det finns de som är mycket större tågnördar än jag men ändå. Jag gillar det och har ofta valt det om med är möjligt. Tågluffade för första gången nu 2012. Det blev Berlin, München, Tirolen, Innsbruck och Paris. 2012 åkte vi en del i Schweiz när vi skulle till Zermatt. Det blev både snabba expresståg, klättrande Glacer Express och Gorenergrat banan som når 3100 möh, allt på en gång. I yngre dar åktes det till både Åre och Riksgränsen för skidåkning, fast det var mitt i sommaren till det senare.

 

Jag har även åkt Inlandsbanan i Sverige och ätit renskav  i gammal restaurangvagn, åkte till Skåne som barn varje sommar med en släkting som kom upp och hämtade mig  för han var järnvägare och reste gratis på den tiden.

Till min glädje valde vi i Unionen alltid att resa med järnväg när det var möjligt, för vi hade en övertygelse att det är bättre för samhället. Vid ett tillfälle bytte jag en flygbiljett mot tre tågbiljetter när företaget snålade och vi skulle till Rotterdam för ett leverantörsmöte. Vi åkte faktiskt tåg när vi var i Indien också, mellan New Dehli och Jaipur. Visste du att Indien har värdens bredaste spårbred idag, 1676 mm. Det räckte till en stolbredd till i  i vagnen.

I dagens Sverige är det snart omöjligt att försvara tågets fördelar med den usla kvalité som det tillåtits bli. Sanningen är att ingen av de som bestämmer förstår problemet fastän det har klargjorts många gånger i olika nyanser. Man överutnyttjar spåren till den grad att det inte finns tid för rationellt och ekonomiskt underhåll. Och Trafikverket har inte kunnat bygga den kompetens som behövs. Det spelar ingen roll hur mycket pengar man öser in, det blir inte mer tid för det. Det ända som löser det är färre tåg eller fler spår, eller bägge för en stund. Så varför fråga sig om vi skall eller inte skall bygga ett nytt höghastighetsspår? Bygg ett spår och bygg det inte så krokigt att det hindrar framtida tågutveckling.   –   Men man gör tvärt om – fler tåg med flera operatörer som skall ha sin rätt på spåret. Det blir omöjligt att med kraft rätta till något med alla intressenter.

George Orwell myntade ”nyspråket” som vände upp och ned på ords betydelse. Trump och Putin kör med det och Trafikverket. Nästan allt som är problematiskt med  tågen hänförs till signalfel. De borde veta bättre. Kärnkraftverk och järnvägstrafik har jämförbara säkerhetskrav på sin utrustning. Det tillåts inte några signalfel. Ett sådant har jag minnen av på typ 80-talet och då kolliderade två tåg och folk dog!

Signalfel betyder att det är fel på signalen, på samma sätt som spårfel, lokfel, växelfel. Felsignal är en korrekt signal som talar om att något den är konstruerad för att hålla under uppsikt är felaktigt/trasigt. Och eftersom man inte tillåter detta så blockeras tågen där från att köra. Men i Trafikverkets bulletiner är det alltid signalfel, vilket på ett effektivt sätt döljer vad som är det riktiga felet, och därmed en vettig motåtgärd och lösning.

Skogsmullen

Ett intresse som jag inte får riktigt grepp om är min önskan att var ute i naturen. Jag älskade det i lumpen. Jag har haft och hade fortfarande till hösten 2013 en husbil som jag såg framför mig mitt i skogen, men det är en illusion. Och jag var med i Hemvärnet under hela 90-talet mycket för detta. Men – det är inte mycket tid jag ger detta intresse.

Datorer

Om tiden är ett mått på intresset kommer nog datorer högst upp på listan. Förmågan att kunna använda dessa till så mycket som möjligt och förstå hur det går till har varit en ledstjärna under lång tid. Det har blivit några datorer genom åren, och nästan alla har varit bärbara.

• Compaq Portable III
• Mac Portable
• En Compaqinspererad NoName 486a köpt från LA 92, oklart hur idag.
• Victor Laptop i jobbet
• IBM Thinkpad först i jobbet och sedan utköpt som privat
• Dell Inspiration 41xx med extra högupplöst skärm. Den var riktigt bra!
• Compaq stor som en resväska var den första HemPCn
• HP laptop I som HemPC
• HP laptop II som HemPC
• Mac Book Pro 15″ med högupplöst skärm, men ej retinaskärm
• Ipad Mini
• Mac Book 13″ med SSD och retinaskärm

• iPad Mini 4 Cellular 128GB Rymdgrå

Teknik

Om du läser mer om mig på andra flikar blir det nog uppenbart att teknik har intresserat mig. I alla det former och på alla dess platser. Det behöver inte ha med mina beröringspunkter att göra. Jag har rivit lite i bilmotorer, bromsar och annat man kan göra utan en bilverkstads alla verktyg. Till och med hellackat en bil, men det höll nog på att ta kol på mig fastän jag hade kolfiltermask.  Och förståss även elektronik,  samt snickrat och byggts en del tidigt under alla år.

En del kuliga bilar har det hunnit bli, som ….

• Volvo PV544, bytt motor, växellåda, flyglar och fixat lite
• Volvo 142 GT, guld, skinn och automat, fiiin
• Opel City, den minsta servicebil någon flängt runt i Sverige med. 
• SAAB 99 EMS, misslyckats med att byta avgassystem, knappt körbar utan.
• SAAB 99 Turbo, motorrenoverad och lackad av mig i garaget
• Fiat Uno SL, stor nog att ta familj på 5 st med full skidutrustning till fjällen.
• Fiat Uno turbo, motorrenoverad och mycket annat av mig, min bästa bilaffär
• Fiat Punto ELX, svårt krockad och skrotad på plats
  
• Fiat Punto GT turbo, bytt skivor och stötdämpare bl.a – Härlig bil!
• Opel Astra, storbilskänsla faktiskt
• Fiat Barchetta, njutit av bara
• Peugot 1007, den har jag låtit andra fixa allt som behövts på
  
• 2 husbilar, bytt en bakvägg på ena som indikerade fukt felaktigt
• 2 st klassiska Vespor och en ny 200GT (2005) har det varit och en Bevely 500 från samma Piaggio är det idag.
• Fiat Panda Cross, med en del uppseéndeväckande teknik som <0,9 liters 2-cylindrig motor med turbo, 4-hjulsdrift och andra små finesser. 

(Militär)historia

Sen jag slutade jobba har jag börjat läsa böcker (jo det är sant). Är med i en bokklubb, Svensk Militärhistoriskt Biblotek, SMB, som ger ut böcker och arrangerar en del resor och kränger en hel del vildmakrsgrejor och rätt mycket trams. Där har jag funnit mycket som faller på läppen av främst böcker. Resorna hittills har gått till Israel, Ukraina/Poltava och Nordmandie.