Inte ens efterkloka

1 mars 2022 ställde jag frågan
”Kan vi leva med det – utan att vi gjorde vad vi inser måste göras till slut i alla fall?” – Om det blir så som det till stor del redan blivit – nämligen grus av Ukraina.

I över ett år har Ukraina krigat och spillt sina medborgares liv medan Nato/EU pytsa till dem lite från förråden utan att ens börja återställa dem, än mindre producera för vårt proxykrig mot Ryssland/Puttin med Ukrainas hjälp. Nu är det kris på riktigt och ingen lösning kan finnas.

Om det, som det sagts, tar flera år att starta upp en produktion av ammunition undrar man hur man tänkt sig att ett eget krig skulle försörjas med denna ammunition?

Så går det när flummare får styra. Krigsmakter och Försvarsmakter är onda saker som skall hållas på svältkost, – avskaffa är lite för radikalt. Inte har de förstått att en försvarsmakt är inte något som skall användas, den finns för att inte användas och då spelar storlek och finess roll. Visserligen en avancerad logik – men våra mest upplysta representanter kan man förvänta skulle klara av det.

Nu tjafsar Frankrike om att det blir inga granater om de inte är helt europeiska till både kostnad och vinst. Taskig analys säger jag. Problemet är bristen, om vi har svält en europeiska industrin i många tiotals år så vad förväntas? Vem kan leverera säger jag? Bygg för egen förmåga men köp nu av de som säljer eller kan sälja.